Kamila

Hela denna dagen har varit bra. Skön onsdag, i skolan är det bara idrott. Idag var det självförsvar, och det var funni..
Sedan åt jag, åkte hem, pluggade, och hade det almänt soft.

Letat reda på hotel till dortmund.

O allt var bra. JAg o matilda skulle beställa flyg på fredag och allt.

Dock nu visar det sig att min bror tar studenten, så man är sepe o vill att jag ska va med. Visst det förstår man, men hur många av mina special events har då min bror vart med på? 0?
Så nu kan inte jag åka till dortmund och umgås med de människor som jag saknar nått enormt mycket, och som jag bryr mig om grymt mycket.
Fan. Visst jag bryr mig om att jag inte kommer stå lika långt fram på konserten som planerat. Men mäst bryr jag mig faktiskt om mina VÄNNER! det känns som jag känner dessa människor utan och innan. Jag tillome älskar några av dem. Fan. Det är det som stör mig. Detta är ju sånna one time upplevelser, och jag trivs i sånna där tokio hotel köer! Det gjör jag faktiskt. Det är i dem jag mår som bäst. Är det då så konstigt att jag vill köa hur länge som hällst?

Hade det varit semester med två veckor på en strand i spanien med matilda (samma resesälskap) Då hade jag säkert fått åka, Då hade de inte brytt sig. Det är bara det att de är strångsynta coh kan inte för en sekund lyssna på mig. De (framför allt min låtsas pappa som jag aldrig varit vidare förtjust i) bara snackar om att det är fan inte friskt att sitta på en troroar rakt upponer i flera veckor. Men det är ju FAN inte DET vi gör! Det är som att åka på festival, eller på läger, eller på nån camping grej. Alla har tälten står tätt omkring varandra. Man sitter alla tilsamman hela dagarna och bara myser, man går en sväng ner till stan, man går iväg och handlar. Man leker, Man hittar sett att göra tiden värdefull. och man har roligare än än någonsin annars. KAn ingen överhuvudtaget förstå hur jag känner? vad jag tänker? och vad jag prioriterar?
Varför får inte jag ha mina intressen?

Helvete. så nu vändes en till en början mys dag till en skabbig kloak. Det är sånna här motgångar som gör det sårt för mig att vara "normal".
Fan jag har ju mått bra ett längre tag nu. Tack för den..
Fan det ksulle ju bli en mys dag..
Jag har ju tillome klubbat ner Anders på idrotten! bara det var ju roligt^^

Men nej..
Jag vet jag har eckligt lätt för att bli depp. Det är jbbigt..
Kalla mig emo om det gör er lyckligare. Men tro inte att ni gör samhället en tjänst genom att spotta på oss.
Varför sparka på de som redan ligger?

I vilket fall som hälst gråter jag nu... igen...
Jag har lätt för tårar, det är så enkelt..

Jag sitter och knarkar Jessie and the and's härliga myspace. JA! jag tycker faktiskt om deras musik. Den är mysig. Tack

Ska Sitta o försöka skriva ett mail på tyska. Jag måste få prata med Nathalie. Tanken på henne får mig och le. MEn tanken på att hon är omöjlig tar fram tårarna. Det är delat, och konstigt... jag älskar henne..

aja adjö..
Som tidigare sagt,